12 maj

Nu har vi kommit hem och har inte sovit på närmare 30 timmar, det känns i kroppen.  Nu ska jag rensa och sortera i mina data så att det blir begripligt för mig vad jag kommit fram till. Att jag får plottat punkterna på kartor så att kunna se mönster och kanske dra slutsatser av hur vågorna såg ut, göra datasimuleringar av vågorna och sedan i förlängningen kunna jämföra dem med havsbottenkartor för att se samband med detta. Aaah…det är nu arbetet börjar ;)

9 maj

Har suttit hela förmiddagen och halva eftermiddagen i telefon och pratat med människor jag inte förstår vad dom säger eller vice versa. Lite småjobbigt faktiskt men jag tog hjälp av hotellets trevliga personal till slut så problemet löste sig och nu vet jag hur jag får tag i havsbottenkartor…tror jag…
Har de senaste dagarna annars kunnat ta det lite lugnt och faktiskt kunnat njuta lite av detta fantastiska land som Thailand ändå är. Det har varit en fantastisk resa och vi har upplevt och sett saker som vi utan detta projekt aldrig hade fått chansen att se, att dessutom ha kunnat göra det med min dotter känns otroligt bra.

7 maj

Har på förmiddagen varit hos myndigheterna här i Kamala för att försöka få tag i havsbottenkartorna. Tyvärr så var det ingen som förstod vad jag ville trots idoga försök att förklara mig, att jag INTE ville simma. Nåväl, senare på dagen förflyttade vi vårat pick och pack till Patong för att det kanske är lättare att ordna sådant därifrån.

6 maj

Upp 05.30 idag för att göra mätningarna sedan kollade jag upp att det stämde för nu vill vi inte göra om det igen. Vid tiotiden tänkte jag ta mig bort till myndigheterna här på Kamala för att se om det gick att få tag på havsbottenkartor men när jag kom utanför hotellet och började tjata med folket i taxiståndet där om huruvida jag skulle gå eller ta taxi (en taxichaufför tyckte att det inte skulle skada för mig att gå) kom de till slut fram till att det inte var någon idé att jag tog mig dit överhuvudtaget för det var helgdag :/ Jaha, det var ju snällt att de berättade det innan jag gick i alla fall. Känns lite som om man känner dom nu för man blir ju lite av en halvkändis när man har för vana att gå runt i reflexväst...
Fram på dagen öppnade sig himlen fullkomligt så det blev en slö eftermiddag i sängen men senare gick vi ner i lobbyn och mätte lite pelare som vi missat förra gången.

5 maj

Har kommit fram till att vissa mätningar här på Kamala är lite missvisande så jag tar och jagar upp Sol imorgon bitti och gör om dem. Hittade ett par träd längs strandpromenaden också som kan vara värda lite extra uppmärksamhet. Annars är allt lugnt under solen.

4 maj

Knepigt system på den här ön (Koh Raya), man blir av med rummet vid elva men inga båtar går från ön förens vid tre. Blev några timmar i solen… men det kan man ju leva med. Åkte sedan till Kamala där vi checkade in på Kamala Beach Sunprime igen vilket är ett ganska bra hotell. Den här gången har de fått ordning på internet också vilket gör livet lite lättare.

3 maj

Nere vid stranden på morgonen verkade det som sagt inte så lovande att hitta något mätbart men efter lite trixande fick vi komma in på The Rachas hotellområde. Dock inte utan problem för när vi gick in på området kom en vakt som tyckte att vi skulle gå, efter lite förklaringar fick vi i alla fall komma till receptionen. De kunde inte hjälpa oss utan hänvisade till managern som inte heller kunde ta detta beslut om vi skulle få mäta i 15 minuter på deras mark. Vi blev hänvisade till ”the general manager” som vi fick fjäska lite för och förklara exakt vad vi skulle göra. Då gick det till slut vägen och vi fick våra femton minuter.  Alla mätningar gick bra och sedan gick vi hem och fick på något sätt även denna dag att gå.

2 maj

Jaha upp igen, men eftersom det inte fanns något att göra igår kväll kom vi i säng tidigt, Sol sov nog tolv timmar tror jag och då var vi ändå på väg i taxi när klockan var åtta i morse. Ute vid piren i Chalong var det fullt pådrag och de japaner som inte var på Phi Phi var nog där tror jag. Kom iväg gjorde vi till slut men båten var lite full (med japaner) så vi fick snällt sätta oss ute. Framme på Koh Raya var det lite nervöst igen eftersom de inte fått bokningen från oss men det löste sig utan några hårda ord… Klockan var ju inte så mycket och rummet skulle vi inte få på några timmar så vi traskade runt ön och sonderade terrängen lite inför kommande mätningar. Detta verkar dock inte så lovande eftersom det inte ser ut som det gjorde för 8 år sedan här, vi får se imorgon vad vi hittar.

1 maj

Hade en resdag igen när vi tog oss från Koh Lanta till Phuket. Själva resan gick ju ganska fort, en sådär 3,5 timma men inget blir ju gjort före och inget efter. Tog in på ett hotell i Phuket town för att vi inte skulle behöva åka så mycket varken från båten idag eller till båten imorgon. Dock kan tilläggas att det är ingen hit att bo där det inte finns turister för restauranger och Wifi lyser med sin frånvaro. Blir lite tråkigt alltså. Nåväl en natt klarar man sig nog :/

30 april

Åkte longtailbåt upp till Koh Jum där vi landsteg i den södra änden av ön. Fick ta en taxi upp till de aktuella ställena som det skulle mätas på. Det var inga problem att hitta och människorna var mycket trevliga. Verkar vara en gemytlig ö med mycket humor och glimten i ögat på folket. Var på Andaman Beach Resort och Woodland Lodge och allt mättes ganska snart och vid ett satt vi på båten tillbaka till Koh Lanta. Men sjön suger som bekant så efter hemkomsten därifrån har jag suttit i sängen och räknat och fört in datan vi fått. Snorig har jag blivit med, det är all denna förbenade airconden...

29 april

Idag var det en ganska lugn dag eftersom vi visste vart vi skulle åka från start. Mätte och fotade hela förmiddagen och pratade dessutom med lite trevliga människor som kunde ge oss ytterligare punkter att mäta... hej vad det går! Nu på eftermiddagen har jag bokat skjuts till Koh Jum som står på agendan imorgon.

28 april

Har idag varit och lokaliserat de olika platserna som ska mätas här på ön. Jag visste ju vilken strand det var så det var ju bara att traska fram och tillbaka tills stället uppenbarade sig. Det är en ganska skön känsla när man letat några timmar och platserna helt plötsligt finns framför dig.
På allmän begäran ska jag nu förklara vilka instrument jag använder:
Avvägningsinstrument (kameran på stativet) används när jag ska mäta havsnivån mot de aktuella punkterna, dessa data måste sedan räknas om i jämförelse med tidvattenstabeller. Sedan har vi lattan (den långa linjalen) som Sol är ansvarig för, det är den jag avväger gentemot. Sol har också kontroll över GPS:en (den är gul och hänger på lattan) för att veta de exakta positionerna vi avväger. Måttband (vilar mot weatherwritern som är den röda mappen man använder i fält vid dåligt väder) behöver vi för att kunna använda clinometern (hänger under GPS:en) som hjälper oss att räkna ut höjden på föremål som vi inte annars kan mäta. Den fungerar så att vi står på ett visst avstånd från ett föremål och tittar in i clinometern mot basen av objektet respektive mot toppen av det samma för att få ut vinklarna, sedan är det enkelt att räkna ut föremålets höjd.

27 april

Uppe med tuppen för att mäta huset vi hittade igår eftermiddag. Efter det tog jag kameran och lattan och fixade sådant som jag kanske förbisett tidigare, mätningar jag kan komma att behöva och foton jag kanske borde tagit. Det är ju inte så att det är så lätt att komplettera dessa mätningar om jag skulle glömma nåt…
Frukosten vart intagen och sedan gick jag och Björn runt på ön och jag fick lite tips och råd på sådant jag ska tänka på, allt är ju inte självklart i den här forskarvärlden för en nybörjare som mig. Men det kommer, det kan ni lita på ;)
Björn åkte hem frampå eftermiddagen vilket jag tyckte var dumt, han kunde gott ha följt med oss runt resten av resan faktiskt för det var riktigt trevligt att ha honom här. Jag och Sol åkte till Koh Lanta på eftermiddagen och det ska bli intressant att se hur det är på den ön imorgon för här har jag aldrig varit.

26 april

Klockan ringer tidigt idag också och Sol är på lika strålande humör som vanligt den här tiden. Har en hel del att göra nu på morgonen och en anledning till att man bör göra avvägningsmätningarna på morgonen är att förutom att det är folktomt och hettan inte är lika intensiv är att utvattnet inte är så farligt. På ena stranden drar sig vattnet ut åtskilliga hundra meter och då blir det ju mycket längre att mäta. Får gjort alla avvägningar runt hotellet och träden i de närmaste omgivningarna. En väldigt positiv sak här på Phi Phi i jämförelse med Phuket är att allt finns runt hörnet.
Hittade till slut också huset som jag letat efter i några dagar, det skulle vara vitt med blå knutar men på dagarna är det inga väggar och knutarna var gula så helt självklart var det inte.

25 april

När klockan ringer 05.30 på morgonkvisten har jag vårt att se varför man helt enkelt inte kan göra det hela lite senare. Jo just det ja, senare är det 35 grader varmt och tjockt med folk på gatorna. Bara att pallra sig upp alltså, trots att regnet öser ner så måste man mäta inne i stan här när det är någorlunda folktomt. Tycker att det var lite bra att det regnade just idag eftersom Björn är med och kan hålla paraplyet över mig och instrumentet. Efter någon timme i hällregn måste vi dock ge upp för det började åska. Sol gick och lade sig igen medan jag och Björn tog en stadig frukost och fem koppar kaffe. Sen var det meningen att jag skulle vila en stund men det var ju som förgjort efter allt kaffe så jag gick ut på stan och skaffade fram tidvattentabeller och satte mig sedan och räknade igenom dagens mätningar och naturligtvis så stämde allt superbra ;) Tillbringade sedan tillsammans med Björn eftermiddagen åt att gå runt i omgivningarna för att leta träd som skadats i samband med tsunamin. Vi hittade några stycken som jag ska avväga imorgon för att kunna ha med dem i min undersökning.

24 april

Satte klockan på 05.30 för att klara av dagens mätningar innan alla japaner på hotellet vaknar (hela ön är fullkomligt invaderad av japaner). Men när jag går upp så åskar det och då är det förenat med livsfara att göra dessa mätningar, speciellt för Sol i det här fallet som håller i lattan (mätstickan). Hon skulle bli en levande åskledare. Går och lägger mig igen och sover ett par timmar till. Efter frukosten måste jag få tag i ett fungerande nät för att leta fler eventuella bilder och filmer från Phi Phi, det dyker upp nya hela tiden.
Efter en ny tur på stan har jag hittat ett par av platserna jag ska mäta, detta är nu inte så lätt eftersom varje gata i mina ögon ser exakt likadan ut. Men man har ju mål i mun så man får fråga sig fram. Har nu tagit punkterna här runt hotellet och vi fick ut en 8 stycken i alla fall vilket är helt ok eftersom det händer en del med träd och hus på 8 år.
På eftermiddagen anlände Björn Gunnarson till ön. Han är dendroklimatolog (utläser hur klimatet har varierat genom tiderna med hjälp av trädringar) och docent på SU och ska vara stöd och hjälp för mig i några dagar här på Phi Phi. Ska bli riktigt trevligt.

23 april

Checkade ut från hotellet och tog taxi till färjan ut till Phi Phi, allt bra så långt men när jag ska checka in har bokningen blivit från imorgon till söndag istället för idag till lördag. Gud vad jag hatar sånt här, svetten börjar spruta och jag ser framför mig en natt på gatan… Hur som helst ordnar det sig efter ett tag och vi blir dessutom uppgraderade till ett större rum som har en altan som är säkert 30 m2. Tar ett varv runt hotellet, för det är mest här vi ska mäta, sedan en tur på stan för att försöka lokalisera vissa byggnader som är aktuella för oss. Men man kan ju säga det att det händer ganska mycket här på byggfronten så det är inte så lätt att känna igen sig.
Internet fungerar inte bättre på det här hotellet än på det förra så vi får ut på stan och leta krogar med Wifi (konstigt att det kan fungera så bra på små syltor och inte på stora flotta hotell).

22 april

Suck och stön…GPS:en lever ett eget liv verkar det som. Igår när vi skulle ta fram punkterna för att föra över dem på datorn hade en fjärdedel försvunnit. Bara att ta med sig utrustningen för att ta punkterna igen, men när vi väl var där dök de upp i apparaten igen som om inget hänt…skumt. Tog lite bilder som vi glömt dagen innan och sen for vi hem igen. Detta gjorde ju ingenting eftersom jag har en del pappers (dator) arbete att göra för att mina data ska bli begripliga när jag ska tyda dem när jag kommer hem.
Haha,ja just det, det måste jag berätta. När jag i min iver för att åka ut och mäta härom morgonen var lite småstressad och kom tillbaka till rummet efter frukosten låg Sol fortfarande där och dåsade eftersom hon inte mådde så bra, sprang jag in i fel rum och väckte ett par ilskna tyskar med håret på ända. Jag förstod ju inte vad han sa och tyska låter ju ganska ilsket alltid men det var inga snälla ord misstänker jag :/
Ikväll åkte Johanna hem så nu är jag lämnad åt mitt öde, men på nåt sätt tror jag att det ska gå bra det här, jag menar jag har ju Sol.

21 april

Hjälp vilken ångest jag haft inatt, mappen med gårdagens mätningar var spårlöst försvunnen. Letade igenom rummet 5 gånger men den stod inte att finna. När taxidamen kom för att ta oss ut på dagens övningar anlände stod mitt hopp till att den skulle blivit kvar i hennes bil igår. Men nejdå ingen mapp! Herregud ska man behöva göra om gårdagens jobb en gång till? Känns ju sådär när man tänker på hur mycket likadana övningar man har framför sig i alla fall. Nåväl vi for tillbaka till sista mätstället från igår som var i närheten av Kalim beach på Patong. Där vi packade in grejerna i bilen efter mätningarna hade jag lagt mappen på en moppesadel som var parkerad framför vår baklucka sen glömde jag den där. Ägaren till moppen slängde den i soporna, sopgubben plockade upp den när han tömde soporna och gav den till en gubbe i taxiståndet. Han lade den i sin tur i bagagen på sin bil ifall vi skulle dyka upp. Längesen jag blev så glad kan jag säga så han fick en flaska whisky av mig och sen vet jag inte om det var jag eller han som var gladast att mappen var återfunnen . Idag skulle vi mätt ett ställe i Kata Noi men stället var helt ombyggt så det gick inte, sen mätte vi på ett ställe i södra delen av Karon. Sen orkade inte Sol mer för hon har inte blivit bättre, gårdagens hetta tog nog kål på den sista reserven hos henne så henne lämnade vi av vid vårt hotell i Kamala på vår väg norrut mot Bang Tao. I Bang Tao tog vi diverse höjder på det hotellet som förut hette Sheraton. Kan säga att det var ett riktigt lyxställe och jag tror att mätningarna gick bra, ska kontrollräkna allt senare idag. Tog även och mätte ett hotell i södra delen av Bang Tao innan vi begav oss hemåt igen.

20 april

Idag har det varit vansinnigt intensivt, i alla fall om man tänker på att det är en sådär 33 grader varmt och vi är ute HELA tiden. Tog en liten försiktig lunch på en halvtimme men annars var vi i gång en 9 timmar. Fick mätt alla aktuella punkter på Patong och det kändes redigt bra när vi var klara även om de sista punkterna gick på ren vilja och lite jävlar anamma. Väldigt bra att Johanna är med för man får tips och råd hela tiden vad man ska tänka på (tur att vi inte hann mäta mer än Kamala själva). Sol är risig med halsont och örvärk men vi får hoppas att det blir bättre imorgon.

19 april
Idag kom Johanna ner, hon är min handledare och ska vara på plats och hjälpa mig i tre dagar. Det kommer att bli väldigt intensivt men antagligen väldigt nyttigt för mig och Sol. Bara en sån sak som att ha GPS:en inställd rätt så att man kan begripa vad det är för värden man får ut är ju bra :/ …gör om, gör rätt…

18 april
Idag ringde klockan 05.30 och frukosten hade inte börjat när vi kom för att mäta. Vi började så smått och vi fick än en gång till det bra, ett par av punkterna måste vi dock ta om imorgon för jag klantade till det lite grann. Men man känner sig lite viktig och duktig när man går runt med instrumenten och västarna och det är många nyfikna blickar och frågor man får. Träffade på en thailändsk dam som jag senare på dagen gick ner till stranden för att prata med eftersom hon varit med när tsunamin kom. Tänkte hon kunde berätta lite om hur hon upplevt det. Väl där nere fick jag prata med fem härliga personer och det blev ett par trevliga timmar under parasollen. De berättade hur de upplevt den dagen med början med jordskalvet vid åtta på morgonen och sedan hur det var när vågorna kom. Tidvis blev diskussionen ganska jobbigt och känslosamt eftersom det fanns de av dem jag pratade med som förlorat ganska många nära och kära i tsunamin.

17 april
När klockan ringde dagen därpå vid halv sju trodde vi att vi var de första som var uppe på resorten, men tji fick vi… matsalen närmast havet där vi skulle mäta var redan halvfull (herregud, människorna har ju semester) med folk. Vi fick ju sätta oss och äta frukost vi också och efter det traskade vi bort mot templet för att mäta där istället. Vi är ju inte så vana med instrumenten än så det tog sin lilla tid men till slut fick vi till det och jag tyckte vi gjorde det riktigt bra faktiskt. Det kan tilläggas att varken jag eller min kära assistent är speciellt förtjusta i hundar, och på morgonen så finns det några stycken på stränderna här i Thailand vilket medför att tidsåtgången blir än längre. Vädret var inte bättre än dagen innan och periodvis regnade det ganska kraftigt och under den värsta stormen släppte de in oss i ett förråd till templet så att vi inte skulle sköljas bort (vilket ju hade varit ironiskt med tanke på vad det är vi mäter).